jag fick ett mycket vackert mail…Tack Emma
jag bara måste dela med mig av detta positiva brev…läs och njut
Ååååh det är något speciellt med de gamla! Så mycket vishet man ser bara man tittar på dom.
Och ett lugn – här ligger jag högt upp och vilar och det passar mig bra lixom 
Kommer du ihåg att jag berättade att tessie hade blivit halv förlamad i bakbenen? Vi trodde borelia eller kanske mest troligt enhjärnblödning.
Så blev det lite bättre och mina föräldrar tog henne med sig på den årliga en månadens semester i Figeholm.
Efter en vecka sa dom att nu är det nog dax att du kommer hit för Tessie mår inte bra så det är nog dax att hon får somna in nu.
Jag hade då en månad kvar på mitt projektkontrakt på jobbet så jag sa upp mig och åkte till Figeholm.
Såg hur illa det var och jag tog beslutet att ringa till en vetrinär i kalmar och boka tid för avlivning.
Fick 2 dagar påmig att säga hej då till Tessie. Det var såhemskt, hon kunde knappt gå och var verkligen jätte dålig rent allmänt.
Dagen när vi skulle åka till vetrinären låg jag och tessie på en filt vid strandkanten och jag höll om henne. Försökte att inte gråta för hon blir så upprörd då. Men hon visste, oj vad hon visste vad som var på gång.
Hon var så lugn…..
Pappa kommer och viskar, Emma, nu måste vi åka, och det var en fruktansvärd resa i en timma ner till Kalmar och vetrinären.
Kommer till Läckeby Djursjukhus och det låg så vackert till, nästan inne i en skog. Så jag blev lugn. Detta var rätt plats för Tessie att få somna in.
Sitter ner i väntrummet och självaste vetrinären kommer ut och hämtar oss.
Vi gick in i rummet och vetrinären visade mig att sitta ner på en stol så vi kunde prata lite först.
Jag hann inte sätta mig ner förräns Tessie hade hoppat upp på stolen och satt sig
Vetrinären sa att vad hon hade sett hittills så var Tessie inte en hund som borde avlivas idag. Det kan nog vara en god idé att ta lite prover – men vill du avliva henne ändå så är det ditt beslut.
Självklart ville jag då ta prover!!
Hon ville röntga höfter, rygg, ta blodprover och ville då ge lugnande såpass att hon somnade..
Så Tessie fick en dunder spruta, om 5 minuter sover hon sa vetrinären, släckte lampan och lämnade oss för en stund. Efter 5 minuter kommer hon och en skötare tillbaka med en bår.
Men Tessie sover IKKE Ok, vi kommer tillbaka om en stund säger dom, då kommer hon sova.
Ok, vi kommer tillbaka om en stund säger dom, då kommer hon sova.Efter 20 minuter kommer dom tillbaka och Tessie sover IKKE.
Så hon får en laddning till.
Dom kommer tillbaka efter 5 minuter och möts av en Tessie uppe på benen som försöker smita ut ur rummet Sikken järnlady.
Sikken järnlady.Lite groggy var hon då, men dom säger att jag får följa med och leda henne in till röntgen för mer kan dom inte ge henne.
Hon somnade lite på bordet efter att jag hade gått, och efter röntgen och provtagning så gav dom henne uppvaknande och skulle lägga henne på båren och köra in henne till rummet igen så hon kunde ligga och vakna upp med mig. Men ikke då – hon hoppade ner själv
Och gick hela vägen in till rummet.
Då hämtade vetrinären mig ifrån väntrummet och jag tog med mig mamma.
När vi kommer in i rummet – vem tror du sitter på en stol? mmm Tessie
mmm TessieProvsvaren var som hos en unghund jätte bra. Och röntgenbilderna var jätte fina.
Så vi fick åka hem igen. Vilken schock det var – jag trodde att jag skulle åka tillbaka utan hund men fick med henne hem igen.
Dom tog prover som skickades vidare, som dom inte kunde läsa av där. Och 3 dagar senare ringde vetrinären (trots att hon då var på semester) och Tessie hade väldigt dåliga sköldkörtelvärden. Riktigt dåliga. och när det är så dåligt så kan det tydligen sätta sig i ryggen och därmed svårt att gå med bakbenen.
Nu har hon ätit medicin i 12 dagar och hon är så himla myckt bättre. Hon är så pigg, busar och leker, tappar inte så mycket päls längre och förlamningen i bakbenen är borta.
MEN hon har börjat halta på frambenen igen. Troligtvis säger dom pga att hon under att hon inte kunde stödja på bakbenen så har hon fått stödja på frambenen för mycket och den inflammationen hon hade där innan har flammat upp igen. Men nu blir det laserbehandling på framtassarna igen.
Men nu vet jag att hon lever på lånad tid. Jag var helt inställd på att hon skulle få somna in, det var lixom färdig. Och jag har nog gråtit färdigt. Men lida skall hon ju definitvt inte göra, och hur mycket jag än älskar hennes så vet jag att jag inte kommer låta henne göra det den dagen det är dax igen!
Åååå förlåt, men måste berätta för ngn som verligen förstår!
Want to Leave a Reply?